Gjuteriet i Ebbamåla

August Sandberg kom från en småländsk gjutarsläkt. Efter några år i Amerika, slog han sig ner med sin familj på Ebbamåla slätt vid Mörrumsån i Blekinge. August satsade alla sina pengar i ett eget gjuteri och grundade år 1885, Ebbamåla Gjuteri och Mek. Verkstad.

Platsen för gjuteriet var väl vald. Med kraft från ett vattenfall och järnväg till transporter helt nära. Tackjärn fanns att köpa från Åminne bruk i Småland.

I starten låg tyngdpunkten på marknadsgods som spisar och trädgårdssoffor. Snart övergick man till maskingods för tillverkningsindustrin, särskilt för träindustrin, stenindustrin och stärkelseindustrin. Företaget växte till ett exportföretag med ett trettiotal anställda.

Hela familjen Sandberg var sysselsatt inom företaget, sönerna i gjuteriet, döttrarna på kontoret. Efter August död år 1900, drev makan Johanna gjuteriet i sju år, tills sonen August tog över. I alla år drevs gjuteriet inom familjen.

1967 såldes Ebbamåla Gjuteri och Mek. Verkstad. Men byggnaderna har fått stå orörda genom åren. Jättelika svarvar, borrar och slipar finns ännu kvar. Den äldsta är från 1850 och den nyaste från 1950. Tillsammans ramar de in det århundrade då Sverige blev en industrination.

Ebbamåla bruk

År 1996 köpte Anders och Anna-Karin Randver den gamla industrianläggningen i Ebbamåla. Den drivs idag som ett företag, under namnet Ebbamåla bruk. Gjuteriet har återuppbyggts och produktionsutrustningen är renoverad. Formning och gjutning enligt gamla traditioner visas för besökare. Med hjälp från Riksantikvarieämbetet räddas den gamla yrkeskunskapen att gjuta järn genom dokumentation och utbildning.

En gång var Ebbamåla ett bruk bland många som försåg industrin med gjutgods. Idag är det ett av de mest kompletta och välbevarade exemplen på den tidiga gjuteriindustrin i Sverige.



Text: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet.