OM FÖRENINGEN     AKTUELLT     ÅRETS INDUSTRIMINNE     INTERNATIONELLT     LÄNKAR  
Styrelsen
Bli medlem
Forskning
Nyhetsbrevet
Älvängens repslageri
Ebbamåla bruk
Grimetons radiostation
Borns svagdrickabryggeri
Oljeöns oljeraffinaderi
Bältarbo tegelbruk
Hovermo gårdsmuseum
Kyrkeby gårdsbränneri
Kalklinbanan
Ryttarens torvströfabrik
Hylténs metallvarufabrik
CTH fabriksmuseum
Drängsmarks ångsåg
Grimetons radiomaster. Bildkälla: Tekniska museet








Bildkälla: Tekniska museet

Från Halland och ut i världen

De syns på långt håll, radiomasterna i Grimeton. De är sex till antalet och 127 meter höga. För åttio år sedan var de en sinnebild för modern kommunikation. Grimetons radiostation invigdes med pompa och ståt av kung Gustav V 1925.

Första världskriget var slut och USA var framtidslandet enligt ledande svenskar inom kultur och näringsliv. Genom Grimeton upprättade Sverige trådlös radiokontakt med USA. Via en radiocentral på Long Island utanför New York stod Grimeton i förbindelse med ett världsomspännande nät av liknande radiostationer.

Tekniken att kommunicera med hjälp av radiovågor utvecklades snabbt. Den svensk-amerikanske ingenjören Ernst Alexanderson konstruerade 1906 Alternatorn - en långvågssändare för trådlösa meddelanden. Med Alexandersonsändaren kunde radiomeddelanden sändas över mycket stora avstånd.

Ett svenskt världsarv

För drygt tio år sedan hotades Radiomasterna av rivning, men räddades genom ett samarbete mellan Telia, Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen. Grimeton blev byggnadsminne 1996.

Idag ägs Grimeton av en stiftelse och drivs av vänföreningen Alexander. Grimeton utnämndes i juni 2004 till världsarv av UNESCO.

Grimeton utsågs till Årets industriminne 1997 för att:

" Det är den enda långvågssändare i världen i sitt slag som fortfarande fungerar.
" Hela anläggningen från 1920-talet, med stationsbyggnaden, bostäderna i "radiobyn" och radiomasterna är mycket välbevarad.
" Fastighetsägaren Telia Mobitel har engagerat sig i stationens fortlevnad i samarbete med en rad aktörer, bl a länsstyrelsen, länsmuseerna och den ideella föreningen Alexander.

Målning för 25 miljoner kronor!
Underhållet av masterna är svårt och dyrt.
De målas, nu som förr, med linoljebaserad blymönja och täckfärg.


Text: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet.

 
Svenska industriminnesföreningen c/o Tekniska museet Box 27842 115 93 Stockholm tel. 08-450 56 00 fax. 08-450 56 61 info@industriminnen.se
Sidan uppdaterad 2008-01-17