Brännvin från Kyrkeby

Kronofogde Gösta Persson anlade i mitten av 1700-talet ett brännvinsbränneri på sitt hemman i Kyrkeby. Bränneriet kunde tillverka 15 kannor (en kanna = 2,6 liter) per dag. Husbehovsbränningen var stor vid den här tiden och Gösta Perssons bränneri var ett av 50 i Vissefjärda socken.

1855 tog godsägaren Theodor Malmström över bränneriet i Kyrkeby. Han byggde en mycket större anläggning med kapacitet att göra 1550 kannor per dag. Bränneriet utrustades vid denna tid med ångmaskin, ett hjärta i anläggningen. Och antalet anställda uppgick snart till 40 personer. Varje dag förbrukade bränneriet 216 hektoliter potatis, 700 kg malt och 12-15 kubikmeter ved.

Olika ägare drev sedan bränneriet genom åren. Vid nedläggningen 1971 hade det varit i drift i drygt 220 år.

Från Industri till Byggnadsminne

År 1988 skänkte de sista ägarna, bröderna Skårin, sitt bryggeri till Vissefjärda Hembygdsförening. Bränneriet byggnadsminnesförklarades år 2000. Till anläggningen hör 28 byggnader, med bränneri, mälteri, spritcisternbyggnad, arbetarbostäder, herrgård, trädgård, en engelsk park och mycket annat.

Efter en nystart har bränneriet rustats upp. Det finns planer på att återuppta tillverkningen och åter servera brännvin från Kyrkeby gårdsbränneri.

Kyrkeby fick utmärkelsen Årets Industriminne 2002 för att:

" hela miljön är så välbevarad och att anläggningen går att köra.
" anläggningen har varit i drift under lång tid och är intakt sedan nedläggningen.
" bränneriet speglar 1800-talets och 1900-talets tekniska utveckling och dess småskaliga processindustri.
" den kulturhistoriska miljön har gjorts tillgänglig för allmänheten genom ett brett lokalt engagemang.

Text: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet.