Hem Om Föreningen Årets industriminne Sveriges industrihistoriska landskap Forskning
Arkiv/Dokument Världens industrihistoriska landskap Ticcih Länkar Kontakt
Årets Industriminne 2003
2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995
Kalklinbanan
Kalklinbanan Forsby-Köping, Köpings, Kungsörs och Eskilstuna kommuner, Västmanlands och Södermanlands län
Linbanan Forsby-Köping transporterade kalk från kalkbrottet i Forsby till Skånska Cementaktiebolagets cementfabrik i Köping 1941-1997. Telefon: 0150-921 63
Sajt: www.kalklinbanan.se
Mejl: kallerfors@bredband.net




 Ett tyst transportsystem
Kalklinbanan mellan Forsby och Köping är 42 km lång. Den går genom två län och fem kommuner. Vid invigningen 1941 var den världens längsta linbana. Kalken användes ursprungligen till cement under efter­krigstidens bostadsbyggande. Dygnet runt gick korgar med kalk från Forsby till Köping.

Efterhand centraliserades all cementtillverkning i Sverige till Gotland. Fabriken i Köping lades ner på 1970-talet och företaget koncentrerade sig enbart på kalk. Linbanan användes mer sällan och togs ur drift 1997. Den är idag ett unikt kulturarv som skall bevaras som ett bygg­nads­minne. Den ägs av Nordkalk som ingår i den finska koncernen NK-holding.

Från Forsby till Köping
På ett näs mellan Hjälmaren och Öljaren, i Forsby, ligger själva kalk­brottet. Här krossades kalken, vägdes och lastades.

Linbanan har tre mellanstationer: I Malmberga styrdes och manövrer­ades hela banan. I Knotberget och Granhammar ändrades banans rikt­­ning. Slutstationen för linbanan ligger i Köping. Här tömdes och fin­kross­ades kalkstenen för vidare transport till cementfabriken.

Tekniska fakta
Kalklinbanan bärs upp av 235 stolpar, de flesta av armerad betong. Ban­an är uppdelad i fyra sektioner. Två linor går parallellt i varje rikt­ning. På den övre, bärlinan, rullar korgarna på fyra hjul, uppdelade på två tvåhjuliga boggier. Den undre linan, draglinan, dras av elmotorer, en för varje sektion.

Längs banan finns 12 spännstationer där 35-40 ton betongvikter håller banan lagom spänd. 750 korgar rör sig samtidigt på banan. Varje korg kan ta en last på 1200 kg kalksten. Hastigheten är 10 km/h. Transport­kapaciteten är 94 ton/h.

Årets industriminne 2003
År 2003 utsåg SIM kalklinbanan till Årets industriminne för att:
  • Kalklinbanan är en komplett och mycket storskalig industrianläggning som är helt intakt och går att köra.
  • Arbetet kring linbanan visar på starkt engagemang på lokal, regional och statlig nivå för att göra kalklinbanan levande som besöksmål. Det har också bidragit till entreprenörskap och sysselsättning.

    Text: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet.

    •  
    Senast uppdaterad 110916 Svenska industriminnesföreningen c/o Tekniska museet Box 27842 115 93 Stockholm tel. 08-450 56 00 fax. 08-450 56 61 jan@geijerstam.se